Kanske är jag bara en lakonisk dröm?
Ett komma mellan raderna, mjukt böjt?

Tänker jag ljuvt i min hammock med gung
och med ögonfransarna vackert fladdrande

Då frustar getterna stilfärdigt på taket
Sådär, så det sprutar uppror och tomtetestiklar

Nä, säger de och nickar förnuftigt 
Du är mer ... du vet ... som stjärnstöv som kolliderat
En katastrof med socker på ... liiiite klibbig
Men med hopp om något nytt
Som en köksstol ungefär