Gick upp till frukost, mindes inte vad jag drömde, kände mej blockerad

känslomässigt, bara en oro och en klump i halsen och bröstet.

När jag mår som sämst längtar jag starkt efter att dö, jag förstår alla

som tagit livet av sej. Gjorde inget speciellt, satt här, la mej och vilade

efter lunch, låg i en dvala, meditativt, till halv 5.

Noomi, sjuksköterskan, kom och sa att jag fått tid hos läkare och sjuksköterska

på närpsyk på USÖ den 25 oktober. Jag tog en promenad i skymningen, skönt.

Kollade på TV på kvällen, lyxfällan, som får mina ekonomiska problem att

inte te sej inte så allvarliga. Mådde inte så bra, la mej vid halv 11.