Belysningen är så stämningsfullt dämpad ljuset ligger mellan golv och tak
Det ligger är utan att röra vid golv, tak eller väggar, en dimma som sträcker ut sig och blir rak
I det ensamma kan så mycket finnas, så många tankar får plats då man hinner andas
Det finns nio grundkänslor, man kan måla vad som helst i det ensamma när alla nio blandas

Och blåa studsbollar dunsar på avstånd, jag kan höra dem bryta tystnaden i mitt sinne
Och jag längtar hem till Örebro, jag längtar till twitter och jag njuter av att stanna inne
Det finns så många blåa studsbollar, jag vill fånga en i studsen, studsandes hittar den vägen in
Jag vill fånga den med rätt färg, storlek och studs, precis den studsbollen som är min

Och jag försöker skapa rena ytor på bänkar och i mitt hem
Och jag känner en lycklig längtan i vemodet efter någon och jag vet inte ens vem
Men jag börjar få en allt tydligare bild av vem hon är, som om jag visste att vi skulle ses snart
Jag försöker fungera som vuxen fast jag vill ge mig ut i nattens regn med en väldigt fart

Blåa studsbollar faller mot taket med regnet som piskar sönder min längtan efter vinterns köld
Jag förbereder en stilla måltid med levande ljus och nakenhet, jag har inget behov av en sköld
En blå studsboll, just den som studsar där bland så många andra studsbollar i regnet i natt
En blå studsboll med rätt nyans, rätt skimmer, storlek och studs, det är mitt hjärtas skatt

Jag har lärt mig att minnena från helgen sitter kvar till åtminstone onsdagens kväll
Finns det där i doften som är jag, syns det i mina ögon, kan du hålla om mig är du snäll
Och jag kommer överleva här men jag kan inte leva här där emellan, inte så
Jag önskade att jag lämnade stan redan nu och tog mig hem till Örebro, så bra jag skulle må

Blåa studsbollar studsar runt mig, jag hör dunsar på avstånd, jag tror de studsar åt mitt håll
Jag ser framför mig en blå studsboll som kommer till mig så jag har inget behov av kontroll
En blå studsboll det har jag redan bestämt mig för, det beslutet har jag tagit för länge sen
Nu börjar jag förstå hur en blå studsboll kan se ut, men det finns nog mycket kvar att lära än

Jag håller min kopp med rykande kaffe med båda händerna, och jag tänker
Och i natt kommer det regna, i natt är en regnig oktobernatt då inga stjärnor blänker
Jag tänker de mest förbjudna tankarna och kvinnorna är inte de samma, inte som dom var
jag sträcker mig mot universum bara för att känna inte för att få svar