Ikväll är det mörkt utanför mitt fönster o inuti min själ, det har slutit sej omkring mej kommer inte loss. Jag kämpar jag ber kan inte själv,finns det ingen som mej ser? Timmarna kryper fram och det börjar gry,jag kan inte längre fly.
Då känner jag att det börjar lossna,har klarat mej än en gång.Tänker ska komma ihåg .men det gör jag ej, för nästa gång det börjar mörkna utanför så känner jag åter hur själen gör ont.Men kanske ändå om tiden får gå ,att jag kan lära mej att leva ett liv även n'r det blir mörkt ,för jag vet ju att ljuset kommer till mej igen.