Skuggor över redan dunkla stråk,
man finner sig i mörkret.
Förhållandevis lugnt, sa konstapeln
och lämnade inget åt slumpen.

Regnvåta gator, upplysta av ett fåtal ljus.
Jag bär en jacka med huva,
kvinnan jag ser längre fram,
ser mig inte.
Jag är bara en omväg.

Musik hörs från en byggnad,
en herre röker på en balkong.
För ett ögonblick synar han mig,
sedan landar fimpen vid min fot
och musiken skruvas upp.

Drar jackan tätare runt mina kropp.
Det är inte kallt, men jag fryser.
Vill bara hem
men det är så långt
så många omvägar.