Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det tycks vara hopplöst för mig att få fram nytt material det kan vara så, åter igen våren 2012


Himlen var inom räckhåll

Hej jag hoppas allt är bra, här är rörigt som fan, det är lite svårt att förklara
Men det känns näst intill omöjligt att bara låta det vara
Det finns någon, någon där i mina drömmar någon jag inte kan se
Men när jag tänker på henne då känner jag att jag plötsligt börjar le

Först satelliterna, sen långdistansvapnen, det oändliga gränslösa skulle erövras
Det nya, det spännande, det som just då var framtid prövas
Dom som inte hade haft något att göra fick brått, plötsligt räckte inte tiden till
Nu var himlen inom räckhåll, snart höll dom världen i sin hand, och världen låg lydigt still

Där ute i cyberrymden är kärleken fri, för internet ska inte begränsas, internet är allas
Det är som om hon lagt upp en websida i min hjärna men jag kan inte minnas vad hon kallas
Jag minns inte hennes användarid, jag använder sökmotorn inombord och söker på ”domina”
Efter en del surfande på mina hjärnvågor hittar jag henne, henne jag är kär, Nomina

Det som skulle bli var mans egendom skulle intas och befästas, drömmen om att vara störst
Det finns en kraft likt en läggning i pionjärens längtan efter att vara först
En känsla av makt, en upplevelse som kanske var sann, men som dom delade med få
Himlen var inom räckhåll, dom kunde snart hålla himlen i sin hand, det var möjligt att uppnå

Det var svartvit presentationsbild, stram frisyr och hon föll alltid bort
Hon var inte sökbar, hon hade inga inbyggda sökord i kodningen, hon var en annan sort
Friarna skulle få ett helvete för att ta sig fram till henne, men jag skulle få henne en dag
Och jag kunde inte hitta några sparade elektroniska meddelanden av något slag

Dom utan hopp kravlade sig fram ur sina gömmen under stockar och stenar för att vittra
Dom som tillsynes varit chanslösa och slutit sig i sin sorg och var på väg att bli bittra
Som gudar som plötsligt gett upp alla hämningar och samlats för att leka
Himlen var inom räckhåll för deras händer, dom ville hålla fast, inte smeka


Det finns ett nät som vi trasslat in oss i, ett nät som omfattar hela vår jord
Det är som ett filter som klistrar sig fast mellan oss, vi kan växla några ord
Men allt vi säger hörs inte, vi kan inte se varandra klart och tydligt
Men jag kommer tillbaka til den där platsen, sitter där och väntar lydigt




Fri vers av PPQ
Läst 403 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-12-04 19:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ