Utanför står de som jämför sig med andra.
De som ser på andras lycka som ett pris de själva inte förtjänar eller som ett mål de själva aldrig uppnått.
De som aldrig släpper sin egen lycka nära för att de missunnar andras och misstar den för nånting annat.

Denna osynliga tankens sjukdom av missunnad lycka.

Med allas olika förutsättningar, erfarenheter, tankar och ambitioner kan någon annans lycka aldrig bli ens egen.
Det är den inte gjord för, inte där och aldrig då.
Alla förtjänar den och alla skapar sin egen, men väljer också hur bred muren ska vara och vad man offrar av att avundas och förneka den.

Tas den del utav med ambitionen att delas så krävs inget offer och ingen mur hindrar den längre från att spridas till alla hjärtan som fortfarande slår.