Fan
faller uppåt i en dröm,

rädda mäniskor,
svaga nerver,

klättrar uppåt
utan hat,

kjedjor utav saknad och gyttja
mörkrets hjärta stinker ju kärlek nu,

låt bli mina opiater(satans baudelaire,din lilla tjuv)
håll dig bland molnen,främlingen är till för dig,

mina tårars andetag
deras misär och död,

kan ej stå längre
golvet lutar,

var är min maskeradkostym
jag är ju intellektuell sade du,

kanske till och med professor i klassisk filosofi eller alienationen själv,

en albatross med kapade vingar