I kvällningen krakelerade asfalten
utanför mitt hus
små kratrar bildades och
antennerna steg långsamt upp ur marken
började registrera ljudet av växande blad och grässtrån
av spindlars arbete i björnbärssnåren,
maskrosfrönas färd i sommarkvällen.
I gravitetiska rörelser
följde de därefter vägen ner mot hamnen
mot kajen
vattnet
försvann med ett fräsande.

Vägföreningen kunde inte förstå hur skadan uppkommit.
Mig trodde man inte där jag
stod i resterna av tilldragelsen.