Han är tjugo och intagen
med tvång för andra gången
för en "Psykos" med stark oro
och skrämmandeföreställningar
om verkligheten omgivningen
inte kan dela

Den hårt trängda psykvården
ger honom lugnande(typ bens) och
antipsykotisk medicin(suplexa)

Jag hans far växte upp för
sexti år sen i en helt annan
samhällelig situation och frågar
mig ständigt om skillnaden
för en tjugoåring nu och då

Den bästa hjälpen är väl
att på alla sätt söka bidra
till hans sociala nätverk????

Vad säger Du Poet?