När de kalla orden söker sig ut i världen
tänker jag på det personliga 
För vad är skrivandet om inte personligt?

------------------

Som sagans minnen
eller minnen som är mina

Maria och Arthur och ett tält som välte
tjugo grodor på flykt från en cirkus
Skribentvägens barndomsjul i en bok jag sparar
Bo som jojkar och Tove som skrattar
Gunnel som delar och Kai i sin trädgård

Och så jag 

Jag med bushår och en klänning med prickar
pappas skrivarblod i de gamla ådrorna
och med minnen av ordmänniskor med hjärtan

------------------

Jag ville aldrig välja annorlunda
orden har kommit för att stanna
men när de konventionella vargarna
sliter bokstäver i stycken
Då undrar jag hur världen skulle se ut
Utan Lagerkvist ångest, Bukowskis baksmällor
Lundells vinnargråt, Södergrans TBC
eller orden från dig och mig

------------------