Jag vet ju att du har rätt.

När du håller mina ord framför mig och säger...

Se på dem. Det är ju inte dina.
Det är ju inte du.

Men fuck vad jag protesterar. Med hälarna i golvet. 
Låter jag de gamla hakarna dra i mig.

En stund.

Men arkeologen är redan väckt. Djupt där inne i mig.

Den som har kartan till blodshaken.
Och den djupa smärtan.