från din kreativa penna

stabiliserar jag mina suddiga tankar

exakt så

när alla ömma punkter strömmar över mig

som en tung och ohanterlig matta

jämnar ut mig till en ensam och övergiven vattenpöl

då möter jag solstrålar från dina varma alster

där ser du en lätt darrande yta

på samma ögonblick

vaknar du ur dina ohämmade drömmar

du för dina penslar snabbt över fjärilens vita vingar

när den landar just vid ditt fönster

det är inte sommar än

men dina bestämda skrifter leder mig tillbaka till en sommardag någonstans i världen

där jag satt vid stranden och solade mina bleka fötter

du skriver inte dikter

du förmedlar dina djupa känslor så det berör

plötsligt blir jag både regn och regnbågar

du skapar nya stigar

du är värd din titel, min underbaraste poet

för du är den som forslar min själ tillbaka till dagsljuset

jag blundar och skickat dig min eviga tacksamhet

för chansen att vara vän med dig.