Det finns något
i denna obegripliga fiktion
som hänger ihop
från rot till alltets skrattande hand
Som att jag kan stå rakt framför
utan etikett eller brännmärkning
beskyddad men ändå seende
Aldrig någonsin berättad
men ändå given vidare
till något hållet
Jag hör olivträden sucka i fjärran
döden och blodet lika
och jag kan inte annat än att undra
över de händer som gav
Inte för det annorlunda
men för den nya världen
Inomgömd