Jag lever...
Din pappa lever...
Dina syskon finns här hos oss.
en lillasyster och en lillebror som nu passerat dina 23 år.
Du har också fått ett syskonbarn, en ljuvlig flicka på tre år.
Jag blir i bland så ledsen när jag inser allt du missar av livet.

Hur hade livet sett ut om du varit kvar hos oss?
Hade du också haft familj och egna barn?
Hur hade du sett ut nu - som en man i 30-årsåldern?
Då och då kommer dessa undringar och frågor, som jag aldrig får svar på, över mig...

Helgen som var har varit underbar för oss.
Vi har skrattat mycket och mått bra.
Ändå kommer ledsamheten över mig
som en vind som blåser in.
Nu på morgonen är det bara dig jag tänkte på

Jag är tacksam att jag fick bli din mamma.
Men jag är ledsen att ditt liv inte blev längre.
Du bor för alltid i mångas hjärtan.
Idag blev det en liten rispa på mitt och jag tillåter mig vara ledsen och gråta av saknad efter dig idag.

I miss you


© Gunilla Karlsson 2013-08-12