Det är natt nu, sovdags, och
tåget skickar sina silverljud
genom luften

sköljer bort dagarnas oro
vaggar mina synder natt
tömmer nutiden och

väcker det sovande barnet
som slumrade i tiden bakom

- Sov sov barn, rabblar ramsan
till ljudet av silver
svart i fjärran dunkar skenorna
som ljudet av mammas hjärta
barnet till sömns

barnkammar-rimmens
trygghet; -Här kommer tåget
var det nån som såg'et

skatan gick på gatan

i fjärran och helt nära

djuren på barnrummets tapet
giraffen, hunden, lejonet
träder in i drömmen
mellan sömn och vaka
talar de människors språk

alldeles ovetandes

om ondskan