Fan

faller uppåt i en dröm,



rädda mäniskor,

svaga nerver,



klättrar uppåt

utan hat,



kjedjor utav saknad och gyttja

mörkrets hjärta stinker ju kärlek nu,



låt bli mina opiater(satans baudelaire,din lilla tjuv)

håll dig bland molnen,främlingen är till för dig,



mina tårars andetag

deras misär och död,



kan ej stå längre

golvet lutar,



var är min maskeradkostym

jag är ju intellektuell sade du,



kanske till och med professor i klassisk filosofi eller alienationen själv,



en albatross med kapade vingar