Hur är det, här är det så tomt utan dig
Jag vaknar och jag tror att du sover bredvid mig
Och jag känner längtan, jag känner ännu mer
Och det känns som o den dömande guden ser mitt krossade hjärta och ler
Och jag har andats det så som jag andats dig, och nu vet jag vad jag vill
Men jag hittar inte orden, kan du ge mig tid att ska dem, vill du ge mig tid, lite till?
Hur kunde det vara så fel, när det inte kände så
När det kändes som om det var något annorlunda, något fint mellan oss två
Jag har hört att man säger ”att en gång är ingen gång”
Men kvällen förvandlar min tystnad till tårar och gör natten plågsamt lång
Jag dricker mitt kaffe utan att känna någon smak och färgerna saknas i mina drömmar
Och jag undrar m din själ bor vägg i vägg men min, eller är det bara mina tårar som strömmar
Hur ska jag kunna nå dig när mina ord inte finns i din närvaro, där ja är hörd inte ett ljud
Alla ord som jag vill kyssa in i din själ så som jag kysste din lenaste hud
Hur kunde det vara så fel när det inte kändes så
Åtminstone kändes det inte alls fel för mig, men nu undrar jag vart du var då
Det var inte dagar, det var några timmar, men timmar som jag alltid kommer minnas
Det var bortom kroppar, det var själar för annars skulle inte sådana här timmar kunna finnas
Och jag börjar förstå, men hur ska jag kunna få dig att stanna kvar så jag kan visa dig
Jag kan inte släppa det när jag tror det finns grund för drömmarna mellan dig och mig
Få mig inte att tro att du vill att vi ska lämna det så som det nu ser ut
Det som var det vackraste på länge i åtminstone mitt liv förtjänar ett värdigare slut
Hur kunde det vara så fel, när det inte kändes så
Och nu kan jag inte släppa det, för mig fanns det själ, ska jag då bara låta dig gå
Svar på en artig fråga eller två, lyssna på mina drömmar förutsättningslöst kär du
Se inte bara det som begränsar, se även det unika som möjligheter nu
För det här händer inte så ofta, åtminstone inte i ett liv som mitt
Och jag undrar om du har möjlighet att vika undan lite tid för drömmar i det liv som är ditt