han var i själva verket en typ,






en riktig stereotyp.









i strävan att passa-in-på-och alla


kunde han aldrig bestämma sig:




än var det si



än var det så




å ena sidan


å andra sidan






nej han köpte varken



Expressen eller Aftonbladet






om han röstade i valen?


blankt förstås, när han inte avstod






nu till slut verkade han förbli singel





han hade aldrig vågat fråga



med det katastrofala hotet:




skulle svaret bli:


ja - eller - nej?