Jag är ingen porslinsdocka
Som man får se men inte röra
Som vill sitta instängd i ett skåp
Och se åren gå.

Och gud vet att jag inte är
En klunk vin
Som glittrar en sekund på dina läppar
Och sen försvinner ner
I det mörka djupet
Som är ditt inre.

Och du ska fan inte tro att jag är
Ett par trasiga hörlurar
Som en gång sa vad du ville höra
Men nu har tystnat för gott.