I ditt lilla barns 
 

Öga

ser du



Evighetens

brunn

Du sätter dig

på ett mjukt moln

o seglar dit

 Där

tårar grott

i mörka vrår

bildat en bäck

av dova vatten i en

korpsvart




tjärn




Skära näckrosor


gungar



stilla


stilla



vinkar



tyst rop


på hjälp





Du


sträcker ned

din hand

i vattnet


trevar


trevar



efter



dig själv




En dag får du


kontakt

med en

liten


liten



hand




drar dig



själv ur





djupet





Vi sitter där

med fötterna i


svärtan



o huvudet i solen



Jag lovar att


aldrig


svika dig


mer



Jag ska alltid

älska o bekräfta dig

som om Du vore

min egen


son



Du kramar om mig 

tårar av glädje 


droppar


stilla

stilla


ner i tjärnen




Faller

gnistrande





opaler





glöder


glimmar




Ligger på botten



lyser upp tjärnen 



ömhetsstrålande


lanternor
 

Jag tar mitt inre barn

vid handen

går över öppna fält

mot den uppåtstigande

solen

Vi stiger in i en 

rymdsvävare

av glas 
 
för två



för alltid




förenade




Stiger upp




mot den


koboltblå





Himmelen

© Bo Himmelsbåge