Gräset doftade nyslaget
samtidigt
som havet sjönk och sjönk,
du stod bakom min rygg
styrde mig mot stranden
in bland tång och skimrande musselskal
plastbråte och rostiga konservburkar.
Jag var vid slutet av min resa och
ville vila, vända havet ryggen
men du var ihärdig och jag som vanligt
eftergiven.
När havsvågen kom
spolades allt upp på land
plastpåsar, fisklådor, sopsäckar.
Hostande, frustande släpade jag mig längre upp på stranden
lade mig att torka i gräset, i doften av rutten tång.
Där ställde du dig framför mig för första gången fullt synlig,
min medresenär sedan decennier tillbaka.
Företagen vi drev, vinsterna vi gjorde,
du luktade men log ditt breda leende och jag
log tillbaka.