ni förstår jag är så bra att låtsas

dog gjorde jag för längesen

finns bara en som kan genomskåda mig

och av anledningar mer tragiska än ett grekiskt drama - lever vi inte ihop

men det kan komma att ändras - endast därför fortsätter jag andas

jag låtsas vila men ser bara in i väggen - inte med tomma ögon - utan döda

i början tog jag på mig solglasögon när jag skulle in i badrummet för att raka mig

det var outhärdligt att se mina ögon - tomma hål - där dödens spindlar stilla vävt gråa nät

men jag är ju så duktigt på att låtsas - att alla utom en förstår - jag har redan lämnat detta liv

när - kan jag inte svara på - kanske när jag var 21 

det har varit en långsam process - det är därför jag är så skicklig på att låtsas

jag har tränat i 35 år

det ser ut som jag äter och jag svarar alltid - O ja det smakar jättegott

jag svarar artigt på tilltal och kan uppfattas levande det förstår jag

men tänker jösses - ni har ingen aning - I am already gone everyone

men det är okej - mitt liv kunde varit fantastiskt men nu blev det inte så

det har sina fördelar - jag är inte rädd för att fysiskt dö - tvärtom jag välkomnar det

Stockholm må brinna - dit skall jag då - att fysiskt dö ensam verkar ju inte kul

och min älskling som oxå dog för länge sedan - hon vet varför

vi krossades i förtid - vi undrar inte varför längre - det bara blev så - livet rann ur oss sakta men säkert

om jag kunde skulle jag åkt till henne igår - men det finns hänsyn att ta - därför andas jag fortfarande och låtsas så bra...

det var väl roligt att läsa ovanstående?

jag är ensamstående

tröttheten så obeskrivligt tung och förlamande

hopp? - det sista som överger människan - en gnista uppflammande?

det får allt vara en jävla smäll det - och vem vet - jag kan ha fel

kanske blir det fantastiska tider framöver - när trasig blir hel?

att lära sig att älska det man har - är det hemligheten?

har jag missat detta alla dessa år - är det vägen till saligheten?

jag vill skratta - bli glatt förvånad - bli piggelin - röra mig som ett barn

jag är inte ensam jag vet - stackars oss alla som trasslat i oss värklighetens garn

livet är fruktansvärt orättvist - bara lära sig det - men försök inte förstå det

det är det största misstaget ni kan göra - det är bara fyra bokstöver - ÖDET

det finns alltid något ni kan göra - för att för tillfället mörkret störa

tända ett tomtebloss mitt i det varmaste solskenet

rör på Er - rör  på Er - snabbt - snabbt - dansa i månskenet när natten kommer

livet är hårt - och jag föddes mjuk o sjuk - och har ännu inte lärt mig hur man livet undkommer...

mitt enda råd igen: om det går lär Er älska det ni har - det kanske är Ert bästa försvar gentemot ett liv som både ger och framför allt tar...

det är det enda svar jag har - på frågan alla kanske har...

VARFÖR?