ont - ont - ont! - det gör för ont att vakna!!! 

för lite å herrejävlar -  alldeles för lite att sakna

det är svart och extremt ångestladdat att varken kunna gråta av varken skönhet eller tragedi

mina runda små plastbassänger - som jag badar i

blir det för många - oavsiktligt en dag - den sista dagens skri?

okej för mig - men så är det ju här med anhöriga - äntligen frid 

men bara för mig - bränn upp mig - låt orkanvindar föra mig bortåt och uppåt

för det är så jag levt mitt liv - för mycket glädje och sorg - utan skyddsplåt

till slut blir det för mycket - långsamt blir man sliten i delar som aldrig hinner läka ut

hur mycket skall jag behöva utstå - är det någon slag tävling?  - utan slut...

kära älskade vänner och anhöriga - jag förstår att ni kommer att gråta

men snälla låt det bli glädjetårar - det var klart nu mitt liv - och att ni mig kommer att förlåta

Jag skall vaka över Er från ovan hela tiden - varma hälsningar ifrån mig som nu funnit friden...Vi ses så småningom - eller hur ? :o)