Du finns här men jag tvivlar, våndas och ber, blir bara mindre.
Vill teckna din skepnad, fånga varje skugga , känna dansen i mitt inre.

Du finns här tätt intill mig, delar min själ, hör mina frågor.
Vill tro på dina svar, höra din viskning, låta svaren döva plågor.

Du finns här när jag blundar, kysser min panna, viskar mitt namn.
Vill lämna mitt yttre, känna rustningen falla, bli liten i din famn.

Du finns här när jag skriker, öppnar mitt skal, blottar mina brister.
Ingen hör mina skrik, endast passiv publik, bara döva statister.

Du finns här och delar natten, lever genom skuggor, river mitt luftslott.
Rider mig i drömmen, iskall och het, viskar sanningen jag motstått.

Du finns här som en dimma, fyller mina lungor, stjäl min dag.
Jag anar din närhet, anar men förstår, måste släppa dig ett tag.