återkommer
till
våran
min
din
konstighet
egentligen inte så märkligt
vi är ju som vi är
bekräftelse existens kärlek just det att vi finns måste vi få från andra människor
det
är
och
förbli
något vi inte kan styra
vad vi KAN styra är
vad
varför
och
hur
andra ska bekräfta oss
sorgligt kan jag tycka för vem vill inte bara klara sig själv lixom
men ack
nej
där finns helt enkelt ingen existens alls
och det är mycket mer än vi klarar..
dessvärre....

däremot är jag
numera ganska övertygad om att dom andra
ni vet dom där som ska bekräfta
inte särskilt ofta kommer från de håll man tror
hoppas kanske tror att man önskar
för livet
alltet leder någonstans
så
när sinnet
öppnas
ser
man......
underbart på sitt sätt..