den Mörke Poeten
smeker ord ur den heta huden
väver dem sedan samman
till sinnlig viskning
som förgiftat sprider sig
genom blod, vett och sans
förleder in i lust, söker sig ut i kött
ty den Mörke Poeten
tränger sig in, tar själen i hand
att vandra, rusa, flyta
sväva in i en värld av fiktion
och lånta drömmar
allt detta i andakt
nyanserad hjärtetakt
den Mörke Poeten räcker över
fritt taget, från sitt inre
då de bortom gräns
ankrar samman