I min egen tomhet.

ber jag om hjälp.

För jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra.

Vad det var jag gjorde som var så fel.

För att förtjäna detta liv.

Men du kan ju omöjligen veta.

Såvida jag inte berättar.

Hur det är att jag varje dag gå igenom att höra.

hur du bara var ett misstag.

hur du var denna familjs största plåga.

Hur allt skulle vara så mycket bättre.

om du bara kunde försvinna.

Och att varje dag se och höra.

vad dina egna brister.

vad dina egna fel.

gör emot din egen familj.

Du vet heller inte.

den sanna meningen av självhat och tvivel.

fören du kan vissa mig dina ben, ditt bröst och dina vrister.

Jag kan inte tro dig.

när du säger att du förstår.

Förens du haft din frihet tagen från dig.

och haft någon stå vakt utanför din dörr.

Jag kan inte tro dig.

Förens du själv har stått med tårar rinnandes för ditt ansikte.

funderandes om du borde ta hoppet eller inte.

Och jag vägrar tro dig.

innan dess du vaknat upp till syskon i tårar.

undrandes över vad som hände kvällen innan.

Och jag kan inte tro dig.

När du säger att livet kan bli bättre.

Det är allt bara lögner som vi intalar oss själva för att må bättre.

Och om du är religiös.

sluta läsa nu.

Men Jag har besökt.

och jag har försökt.

Men tro mig när jag säger detta.

Det finns inget ljust.

det finns inget liv efter detta.

Allt som finns är mörker

och dina egna vakna tankar.

utlämnad till ett oändligt mörker av hopplöshet.

Det är vad vi alla kommer mötta.

Och det är väl därför som jag tvekar.

Det är som att sitta i en bil.

med en fot på gaspedalen.

men utan någon kontroll över ratten.

eller bromsen.

Allt du vet är att du kommer komma fram i den hastighet du väljer.

utan kontroll över när det kommer ta en sväng eller stanna till.

Du vet helt enkelt inte när livet kommer välja.

att din tid är ute.

Såvida du förstås inte vet som jag.

Att ditt liv är ditt att göra slut på.

När som du vill.