När jag växte upp hade min mamma ett konstgalleri och konsthantverksbutik. Det hette Smultronstället och låg i precis den gamla vägkrog, Pichhus krog, sedermera Apoteket Kronan, där självaste Hammarbymordet ägde rum den 1 december 1913.

Det förtäljs att även apotekarens piga blev knivhuggen, och hon sprang efter hjälp i Hammarby gamla skola, där Gudruns mormor bodde i sin ungdom. Gudrun var min klasskompis. Gudruns mormor var på den tiden piga hos skolläraren, och fick skräckslagen se den knivhuggna apotekarpigan blödande komma springande över landsvägen. Gudruns mormor var den som sedan larmade landsfiskalen, kanske hade man rent av Rikstelefon i skolan.

Landsfiskalen Hasselhun satt emellertid och spelade bridge, eller möjligen Priffe, med mina styvsystrars farfar, grosshandlar Björkvall. Hasselhun hade både snaps och grogg under västen och var väl inte så benägen att träda i tjänst en kall decemberkväll. Därtill nödd och tvungen, men partiet skulle spelas klart först, mördare får vänta på sin tur!

Nåväl, Hasselhun tog sig ner till brottsplatsen efter att ha spelat klart partiet, struttade runt lite, skickade ut en hundpatrull men gitte inte följa upp vad hunden spårade fram, utan begav sig tillbaka till Villa Björkvalla och avslutade kvällen med en smaklig vickning, med tillhörande snapsar.

Så småningom fick Hasselhun fatt i ett par kringvandrande italienare, Valente och Giaconelli, som han tyckte passade in på Gudruns mormors avgivna signalement på mördaren. Trots att bevisningen liksom hela förundersökningen var undermålig, och att inget talade för att det fanns mer än en ensam gärningsman åtalade han dem båda för mord.

Som tur var lyckades Giaconellis advokat Karlsson hitta ett trovärdigt alibi åt dem, varpå de båda blev frikända. Då den frikännande domen meddelats rusade Giaconellis mor lycklig fram till domaren och ville kyssa hans hand och tacka. Det var så uttrycket myntades: Kyss inte mej, kyss Karlsson! sa domaren åt fru Giaconelli. Det var ju Karlsson som hjälpt hennes son att bli frikänd. Om hon efterkom uppmaningen förtäljer inte historien.