Du är en älva som bor i skogens inre rum

Endast de som där dväljs känner till ditt ursprung



Under ivrig ringdans kring ditt ljus

Turas de om att glida ur kropp och tanke

När du visar vägen genom de knotiga rötterna



Där ger du dem luft att andas

Där visar du dem deras ögon

Där ger du dem skäl att falla fritt