Snön återspeglar min livsvision, forskare kastar sig ut för stupen med siktet på ett lägre syfte. Jag undrar hur hallucinogena skulle påverka mig, när studier talar om att de motverkar depression, öppnar vyer helt okända för mänskligheten, bortom de låsta dörrarna, bortom de virvlande torntrappornas dunkla förrädiska utmattning. Väl i havet har jag varit över hela världen på en och samma gång, rent tekniskt sett. Kan undra emellanåt om jag verkligen druckit dinosauriers urin som dekadenta programledare för barnprogram en gång berättade för mig via en grynig TV-ruta. Vad är hjältemod? Definitionerna cirkulerar helt bortom definition i alla de strömmar som spolar bort alla drömmar som föds i människors undermedvetna. Är berusningen den enda sanna lyckan? Att inte vara medveten alls och dum i huvudet? Mjuka flummare talar om att känna sig samman med alltet, men kommer de någonsin nå det tillståndet med det mentala giftet västvärlden utgör? Jag tror vi måste tillbaka till den tiden då Gud ännu var odefinierad. Spräng min värld. Jag går Jihad mot mig själv varje morgon. Krig med mig själv, vanföreställningar och illusioner. Vad är änglar?