Den
hand
som berör
mitt yttre

när jag
är död

konstaterar
klockan
slutat ticka

tvättar
mitt skal

sköljer
mitt livlösa
kön

klär
mina stela
lemmar

lägger
i kista

greppar
och bär
mig ut

den handen
ska veta

jag är
tidens sår

hemlighetens
port

ett dammkorn
på din tumme

jag ger dig
respekt
redan nu

i överlåtelse