Nej - jag har fanimej  inte tid/ork/lust att ta ut min kropp på promenad! Har annat att göra! Släpade mig till ett hunddagis i närheten av mitt hus och försökte lämna in min kropp:" Nej nej nej " svarade expediten och ropade på chefen . Expediten såg väldigt orolig och nervös ut. "Jaha - vad gäller saken? sa chefen med en auktoritär stämma. Och såg hur cool ut som helst. Jag förklarde att jag var villig att betala det tredubbla priset. Slängde sedan upp två mycket rosa Pampersblöjor som jag sytt ihop i källaren alldeledes själv. Se här - ni behöver inte ens stå för plastpåsar! sade jag . "Visst inga problem" svarade chefen som var en besynnerligt vacker mörkhårig kvinna i 35 - års åldern. Såg hur dollartecken blixtrade till i hennes gröna ögon. " Jag accepterar - om ni går med på att betala det femdubbla priset!. "Vi har bara en bur som är stor tillräckligt stor. Och sedan måste vi ju köpa - dagens rätt till Er kropp. Har ni några preferenser ?" Nej för fan jag äter vad som helst - svarade jag. "Ja, jag ser det" svarade chefen och såg rentutav oförskämd ut! "Ni skulle behöva gå ner ordentligt i vikt" sade den trådsmala chefen vidare. "Så vi tar med Er kropp på en xtra lång promenad idag - är detta okej med Er?"  "Ja ja ja" svarde jag otåligt. "Vad blir det? " "2500 kronor kontant och glöm inte att vi stänger prick 18.00." sade hon. "Följ med mig här bara. Så skall jag fixa det hela."  Sagt och gjort hon tryckte in mig i en bur som jag tyckte var alldeles för liten. Tänk om min voluminösa kropp skulle få kramp? Eller kanske rent av ett klaustrofobiskt anfall??? Men hon tryckte in mig hårdhänt - och låste sedan grinden. Sedan halade hon upp en jättelång smal fjärrkontroll. Riktade den emot mig. OooHHH - vips så var jag hemma igen. Flög in till datorn och började arbeta i lugn och ro...