Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gå i mörker

Månens silvergata
över sammetsmörker,
prassel som av papper,
viskningar av bomull.
Lyssna.
Tingens självklara varande,
som popplar
med väldoftande grenar över
vårt universum.
Fötter i leriga vågor.
Tankar upp till atmosfären.
Sinnen i livets oändlighet.









Fri vers av Månika
Läst 146 gånger
Publicerad 2015-03-04 02:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Månika