Påväg att falla emellan ångestdragna vagnar
Ensammast i världen under en tom folkmassa

Den här rädslan har jag inte känt utan osäkerhet
Påminner om skälvande barnben efter gymnasieåren

Tre dagars varmt regn och nu lyser det smärta
Tåget är enbart en kokong och jag en modern Ikaros

Den här känslan är inte mer än aska och damm
Sågspån ifrån hjärtat uti snart att vara sommarvinden

Längs banvallen växer förlorade år jag aldrig haft
Jag plockar dem och rullar en cigarett vi kan dela på

Illamående fyller mitt nedklottrade kaffefilter
Berusande ungdomlighet står mig upp i halsen