Du har hängt med där ett tag
Som ett täcke på natten
Ett täcke ovanpå en feberdröm
Jag snurrar mig in i dig, går vilse bland dunen
Svettig och omtöcknad
Jag glömmer bort hur man lyfter på ett täcke
Ignorerar världen istället och somnar om
Med dig som täcke tätt tätt slutet kring mig
Du har funnits med så länge nu, att jag har glömt hur man andas utan dig
Men jag har också glömt, att jag inte kan andas med dig så tätt tätt
sluten som ett täcke kring mig
Det var något som var viktigt att minnas
Men jag förmår mig inte ens minnas att jag glömt
Jag försöker greppa efter livet, men fibrerna i ditt täckedu är för täta
Så täta
Jag har glömt hur jag kommer ut.