Här hände ingenting. Allt var stilla. Alltför stilla.
Absolut ingenting.
Tiden var på väg ut. Höll på att promenera bort.
Dörren var stängd men porten ej sluten.
Än.

Mitt bröst höjdes, luft for in. Det räckte.
Jag reste mig upp, öppnade dörren och promenerade med.