i Råhlambshovsparken har svanar och ankor vaknat till liv
En småbarnsfar bär sitt barn på axlarna
Snälla pappa bär mig igen
bär mig så som barnet bärs

Jag trampar på oavlönad tid
stampar på olösta mysterium
andas smutsig luft

Jag är ett barn av min tid
ett bomullsbarn
Rör mig långsamt,
färdas varsamt med mig.