EXISTENSIELLT. Livets Paradox: för att komma riktigt nära på djupet - krävs distans. Och Själv-närvaro. Aldrig självdistans. För att kunna Älska - krävs balans. DÄRFÖR: Syna paradoxerna!
___©__ EN DISTANSERAD QUINNA
NYANSER... Alla egenskaper som är bra om vi vill komma nära och skapa närhet. Intimitet. Förtrolighet. Tillit. Ett bra samtalsklimat. Men inget vidare om vi vill ha distans, ha filter och Tillbaka till ämnet: HUR HÅLLA DISTANS:
Han log sitt faderliga leende och så sa något om att han ansåg mig fullt normal, frisk i det avseendet, och att det var de andra som hade motsatta problemet. De var de som behövde hjälp, inte jag.. Jag förstår inte vad vi ska ljuda om - om det inte är autentiskt? Å all denna ängslan att inte hålla måttet, all denna bisarra anpassning. Också frågor... Men den övergripande frågan - jag är angelägen på att finna svar på är: Jag vill kunna fungera ute i vimlet. Jag är typen som pussar manliga polisen på hand då han överlämnar mig en plånbok på hittegodsavdelningen. Jag är den som kastar Slängkyssar som om hela livet var en scen att ödsla värme från.. Jag är den som berömmer främlingar. - Ofta är rädslan jag känner inte min. OFTA TAPPAR JAG KURSEN FÖR JAG HAR INTE DE FILTER SOM EN SJÄLVSTÄNDIG INDIVID BÖR HA FÖR SIN SJÄLVBEVARELSEDRIFT. Jag kan inte skylla på alla de som jag närt vid min barm: Alla har vi ljus och mörker inom oss. Det finns ord för detta - att vara en empat. Jag har låtit dessa dränera mig, och klart - dessa som är som medvetna som undermedvetna parasiter tar för sig, det är deras garant för deras fort- och överlevnad. Allt detta gör att jag tappar min energi. Jag har inte haft erforderlig distans. Jag har blivit bättre. Det finns sätt att sätta skydd runt sin eter. Att gå in i tunnelseende och en slags distanserad tyst autism har varit mitt sätt, då skärmar jag av mig och är i min egna dimension, och det kan skärra de som "måste" ha social bekräftelse och känsla av gemenskap. Det här funkar inte längre. Jag vill bara kunna känna mig bekväm, och inte få panik bland människor, mina medmänniskor - INTE motmänniskor. Jag har så svårt att vara "mitt i" jag behöver vara sist eller först, bakom en kassadisk, eller scen.. Jag blir utslagen i mitt känsliga system av: Jag blir trygg av:
Även om jag verkar öppen är det bara en liten strof. Jag ska lära mig att inte insupa andras själar. Flera medier, coacher och terapeuter har sett min utmattning och hur min energi varit som uppslukad och att jag "tappat mig" tömt mig. En clairvoyant fick länge och väl ta tillbaka strålarna in i mig, det var som ett virrvarr av energiläckage. Jag hade totalt tappat mitt fokus och gått upp i andra. Jag är tacksam att ha klarseende i min närmaste krets. Jag har tappat mig så många gånger i någon slags tvistad snällhet. Men jag har säkert flytt mina egna inre olåsta smärtor och egentliga åtaganden? Det gör mindre ont och avleder egna smärtan då vi hjälper andra och ger. Därtill vill jag inte se andra lida. Medlidande är den största faran, då dras vi ned, ner i lidandet. DET ÄR INTE ANDRAS FEL - ATT DE TÖRSTAR OCH BEHÖVER!!!
MUNKARNAS VISHET Jag ska lära mig av de visa och vise.
FJÄRILEN VÅR LÄRARE Så jag får ha min tid i puppan. Det är en hinna runt puppan. Puppor. Jag. Du. Låt ägget mogna, så det kan ta emot: när det är och i Kärlek När vi är nära oss själva, det är inte tomrum som ska fyllas Så nu samlar vi ihop oss K Ä R L E K
© ORD BILD: lånad från: the mind unleashed
///EXISTENSIELLT. Livets Paradox: för att komma riktigt nära på djupet - krävs distans. Och Själv-närvaro. Aldrig självdistans. För att kunna Älska - krävs balans. DÄRFÖR: Syna paradoxerna!///
______________________
EFTERORD Jag vil även rikta ett stort tack till en vän och broder här på poeter - som svarade på mitt önskan i mail där jag i spontan tillit till denne bad om hjälp om hur förstå att inte såra medmänniskor som fäst sig vid mig, och han förklarade så klokt, och väckte det inom mig med - att reflektera det med distans och ödmjukt påpekade han att jag hade ett val och att ALLT HAR EN KONSEKVENS. Tack Du vet vem Du är, min kloke och djupe vän. ♥ All Kärlek, Frid, Framgång, Hälsa och Lycka önskar jag Dig.
och Dig som läsare med. Jag önskar er alla gott, även de jag inte tycker om. Om ALLA mår bra, kanske vi får fred på jorden? Och kan leva Nära. Namaste, DominiQue
Övriga genrer
av
DominiQueen
Läst 514 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2016-04-03 10:13
|
Nästa text
Föregående DominiQueen |