Jag kan fortfarande känna
dina händer
mot mitt ansikte
de håller mina kinder
du snusar bakom mitt öra,
du snusar bakom mitt öra,

du snusar bakom mitt öra men tiden
stannar inte
du försvinner

vem är jag när du inte snusar
bakom mitt öra, vem är jag
när jag inte längre har

dina händer

så varma, knotiga
blå ådror under nästan
transparent hy
där under pumpar
blodet, så länge hjärtat slår

är du varm

blodet som vi delar
som både är ditt och mitt
jag tröstar mig med
att hur jag än får korthusen
att falla, är ditt blod mitt

ditt mitt ditt mitt
jag är din, jag har alltid varit

din

dina händer, dina snusar bakom
mitt öra vem är jag när jag inte tillhör
dig

jag är hemma i
dina händer

ditt mitt ditt mitt
jag är din, jag har alltid varit
din

nu vet jag inte längre

var jag bor