jag hörde mig själv
sucka,
utan synbar anledning.
men,
var det verkligen jag
eller
var det kanske mitt
ALTER EGO
pettifert skamligt
skyggt för verkligheten?
ändå
skulle det gott
kunna vara jag,
för...trots årens övercurling
via självömkans stenar
hade tagelskjortor
aldrig kunna ge mig behag.
...vidare och boende i Sverige
var ju sk självkritik numera
hardly comme-il-faut
inte heller
hade jag haft förmånen
varit inbjuden till
KERSTIN THORVALLS
systerskap på den tiden,
så, vad visste jag egentligen
om - LIVET?
man säger ju
att alla skall med på tåget,
men tåget har ju bara
99 vagnar,
så jag får väl
skaffa mig en DRESSIN,
ifall jag verkligen vill
till Shang-Ri-La.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
(Så utgöt han sin själ,
efter en uppenbarligen
våt afton,
min Studentkamrat sen förr
- terapeuten;
och jag tänkte
"hur går såna ekvationer
tillhopa - ihop?")