Det såg kanske inte så annorlunda ut än vad jag föreställt mig, men lite nytt fascinerande faktiskt och lite tragiskt emellanåt, naturligtvis.
Innevånarna verkade fredliga till grunden, deras omedelbara hot var ju decimerat men naturligtvis inte det långsiktiga.

Mötte många, i enskildhet och i grupp.
Föredrog det enskilda.
Verkade både ärligare och mer viktigt.
Det till och med klang till vid de möten, men sällan eller aldrig då flocken var ansamlad. Då verkade väldigt andra krafter verka.

Tja, jag vände åter lite mer kunnig.
Men det fanns ju en anledning att komma tillbaka.

En viktig anledning.