I en sal på lasarettet
låg fyra kvinnor

den gamla förvirrade
som fått besked om cancer
långt gången, obotbar
hon skulle inte få åka hem
terminalvården väntade
maken död sedan länge
hon hade aldrig fått några barn
oroade sig för sin katt
ångesten

den unga kvinnan
som just förlorat det barn hon bar på
en hårsmån från att förblöda
skulle aldrig kunna få fler barn
innerligt tacksam för att hon överlevt
de två små barn hon redan hade
fick behålla sin mor
smärtan

ännu en ung kvinna
med en längtan större än allt annat
efter att få barn
men något var fel
nu skulle det utredas
laparoskopi planerad till dagen därpå
vad skulle man hitta
rädslan

den mycket unga kvinnan
bara en flicka
storgrät och kedjerökte
men hade ändå bestämt sig
det barn hon bar på
skulle hon inte föda
aborten planerad till dagen därpå
men tänk om hon ångrade sig
förtvivlan

fyra kvinnor i den lilla salen
de grät och sörjde tillsammans
de tröstade varandra
så gott det gick
de delade sal ett dygn
de delade sina sorger
en liten del av sina liv
och sedan träffades de aldrig mer.