Det finns tankar som bara är tankar. Och känslor som bara är känslor. Men sen finns det tankar som kan kännas och känslor som kan tänkas. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är känsla och vad som är tanke. Därför tror jag att det skulle underlätta om man - som fysikerna gjorde med rum och tid - skulle slå ihop de två begreppen och kalla dem tankänsla och/eller känstanke. Då skulle det kunna låta så här:

- Jag har en tankänsla att det här kommer att gå åt helvete.
- Varför tankänner du så?