En liten jolle är på drift.
Trots nogranna kalkyleringar på väg mot det stora havet.
En efter en dyker livbåtarna upp runtomkring.
Beredda för en bogsering, beredda att stötta upp och fånga in men alltid på avstånd.
Isberget smälter snart och förhoppningsvis innan jollen kommer i kontakt med dess yta.
Men man kan ändå känna dess närvaro och ljudet som försöker avskräcka.

Den där lilla jollen är fast beslutsam om att ta sig över hela havet, kanske runt hela atlanten om det behövs.
För att finna lugn, för att finna ro genom att bara driva med i vågorna.
Livbåtarna är ur sina normala positioner för att ständigt kunna vara på sin vakt.
För finns det flyt finns det alltid hopp.

Tills stormarna rämnar
så är det jollen och livbåtarna
mot resten av allt som är för stort för att greppa.
Trots silvertejpade hål eller trasiga segel,
trots kapsejsade drömmar och mål,
så vänder allt till slut..