Ett speciellt genomträngande ljud hörs över natten från skapelsens inre och rusar genom rummen
Detta grepp öppnar för tolkningen för min bekant och mig
Någon människa blir han dock inte i denna spegling
När verkligheten väl knackar på Blir han antingen ett spöke eller en varelse i spastiskt trauma som slutligen släpar sig över scen i en bildverkan bortom scenen självt Chocken dröjer sig länge kvar i mitt inre

Men alla tolkningar flyter efter ett tag ändå samman och rusar samtidigt genom alla tidsväxlingar i berättelsen

Men det enda som stannar kvar är den chockväxling som rör sig över scen och mystik sedan verklighetens sprickor blir tydliga
De svarar entydigt att någon har stulit min gamle väns identitet