Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
1. Förgätmigej 2. Det står en man med en cigarett 3. Mirakelräddade ungar 4. En gnutta ångest


så dör jag på någon annans bekostnad som ungarna med fräknar och mjölkmustascher plockar I love you-

1.

Dessa nätter sovande
med kläderna på halvsittande
i soffor skorna över
bordet och väckt till liv
på nytt av några fulla
ungdomar utanför en nytrimmad bil
inte medveten om det
är morgon eller kväll och
somnande om på nytt
igen dessa drömmar som filmer
med skrikande skådespelare
springande för sina liv med händerna
bundna och blickarna flackande
och hur dom håller mig i
styr som brudgummen håller sin
blomsterbukett
insnärjd i filtar och uppsnärjd
i mitt eget hår en frisyr som
står åt alla håll och fingrar
som blöder med avbitna naglar
inborrade i skallskinnet som övergivna
snäckskal på havsbottnen döda
förlamade och håglöst begravda
spontant som fältherren kastar
den första tuvan jord över
massgravars lik och dom som inte
är döda än ligger och kvider sina
hudar mot maskars tafatta
försök att hålla sig vid liv en
regnskur till en regnskur till
drägglande saliv ner på trottoarer
som gråter och löpsedlar om
sommaren som kommer och knackar
på bara för att springa
härifrån
och så lever jag mitt
liv som bina suger näring ur
blommorna och så dör jag
på någon annans bekostnad som
ungarna med fräknar och mjölkmustascher
plockar I love you-blad från
en vissen förgätmigej


2.

Det står en man
med en cigarett
och gråter på
första parkett
när ridån faller
ner och han
tittar på dom
som ler och
försöker hitta
en plats dit
han kan gå
och sova när
stjärnorna vuxit
sig starka
nog att säga
hej då


3.

Och vad händer med alla mirakelräddade
ungar när dom växer upp och
förstår att det inte var värt någonting

som fåglar på sina grenar flyger
dom äter mat och dör så fort vingarna
inte orkar bära dom igen


4.

Av apati förlupen kastad
ner i hålor utan någonting att skriva med om jag
bara kunde känna en
gnutta ångest ens en gnutta ångest
att fästa mitt liv
vid som kniven mot strupen skulle
jag göra skaftet till min
bästa
vän




Fri vers av Alfredo Augusto
Läst 582 gånger
Publicerad 2006-05-16 01:21



Bookmark and Share


  Zara VIP
gått igenom den nu! helt underbar text, MEN jag tycker inte om radbrytningarna du gjort...och i del två skulle jag verkligen vilja forma det annorlunda..känslan försvinner av lite faktiskt...jag har svårt för radbrytningar som dessa:

Det står en man
med en cigarett och gråter på första parkett när ridån faller ner
och han tittar på dom som ler och försöker hitta en plats dit han kan gå och sova
när stjärnorna vuxit sig starka nog att säga
hej då

- tjae ungifär så...inte snyggt ALLS jag vet. men det rä såhär på ett ungifär jag vill läsa den..ananrs bliret för korta rader för min smak.

det är just bara formen soms tör mig i dikten...och slutet skulle jag nästan bara vilja stryka. ha trean som slut..men de tär ju egna tycken det här! du aksnke har en tanke med allt...och de tär ju din dikt..jag bara säge rvad jag tycker..=)


ananrs en grym text! tycker väääldigt mycket om den här...speciellt andra delen! DEN är helt otrolig!
2006-05-18

  edvin medvind
och så lever jag mitt
liv som bina suger näring ur
blommorna och så dör jag
på någon annans bekostnad som
ungarna med fräknar och mjölkmustascher
plockar I love you-blad från
en vissen förgätmigej


Så fint du skriver ibland. Puss!
2006-05-16

  Zara VIP
Det ser ut som att du är en av alla som kör på det här med TOTALT flöde med långa titlar...lämnar texten till att tolkas av oss! och de tär ju så att jag älskar långa titlar och berättelser som går i det här stuken...blir helt tagen av denna! du gjorde min dag...helt klart!

jag skulle behöva läsa den här en elelr två gånger till för att få med allt men jag har stycken som bränner...totalt jävla bränner när jag läst dom :

regnskur till en regnskur till
drägglande saliv ner på trottoarer
som gråter och löpsedlar om
sommaren som kommer och knackar
på bara för att springa
härifrån

- jag ve tinte vad jag ska säga...me rän att det är så fruktansvärt vad du skjuter in orden i mitt hjärta! jag tolkar den här på två olika vis...antingen är det den enkla tolkningen precis som det står! eller så känner jag en sorts ufrysning..utmobbade som får ta all skit...och att ibland finsn den där lyckan...men man ahr den bara till låns i en dag max......... dom här raderna är underbara!



så dör jag på någon annans bekostnad som ungarna med fräknar och mjölkmustascher plockar I love you-blad från en vissen förgätmigej

- verkligen hur ungar gör....allt för att få kärlek...allt för att bli bekräftade....men det dom gör är att dom dör...när dom apar efter andra bara för att fråga om lov ifall dom är värda att leva elelr inte... och raderna gör så ONT.



jag vet att jag kanske inte är bäst på att ge kommentarer...men det får vara så...jag måste bara få skriva ne rhur jag känner! ananrs får jag spuck! ;)


bokmärkt! ska lsäa igenom fler gånger! greppa mer!


TACK!
/Z
2006-05-16
  > Nästa text
< Föregående

Alfredo Augusto