I natt är det stjärnklart och nymånen lyser
och himlen är hög ovan alla små husen
och jorden vrider sig ännu ett varv
när dagen försvinner och solljuset slocknar

I stilla förundran jag väntar i mörkret
ser upp emot himlen, ser stjärnorna tändas
och rymdernas evighet viskar sin saga
för oss här på jorden, vi människobarn

När morgonen kommer är världen förändrad
med rimfrost på trädens alla grenar
och marken har svept sig i snöigt täcke
det är som om stjärnorna flyttat hit ned