HAVANDE QUINNA ~ GROSSESENS TID

En Quinna som är havande under lyckliga omständigher, i bästa hälsa, är hon inte
~ om hon har en inre grundtrygghet och frid inom sig ~ världens lyckligaste Quinna?
Stolt går hon med sin mage, bärandes sin växande kärleksfrukt, hedrad över att få omsluta detta miraklernas mirakel. Inte vill en Mamma smyga med det? Hon är i sin fulla blom, och omvärlden ler. Nära och kära pysslar om, och de riktigt förtroliga kanske får klappa och mjukt lägga örat på magen. Det är en tid i under och längtan.

Det blir en ny känsla att vara i en för en Quinna i grosses tid då barnet ska omges av en transparent kuvös, och knappt ej får nämnas för att överleva och bli opåverkat av virus, eller annat, för att få växa sig frisk, stark och självständig, djupt älskad och värnad. Modern må då bottna i sig själv. Anknytningen, den mänskliga, sker dels som embryo via navelsträngen och födan, som i de bästa av världar är näringsrik och vidare via amning och trygg närhet till Modern. Om modern är mamma mot sin vilja pga konvention och tvång, men ändå gör sitt bästa, utan att förmå sig älska, och sväljer sin sorg, vrede och bitterhet för att "försöka" i humanistens tecken vara en god mor, så visst får barnet mat, men mjölken den diar smakar skuld, och famnen strålar: dubbla budskap. Babyn kommer alltid känna sig separerad och klamra sig efter yttre bekräftelse, för puzzelbiten som skulle läggas i mitten blev skev.

Jag är barnet.
Barnet i en vuxen kropp, nu havande med en bok, och jag måste lära mig att lita HELT på mig själv... Bara jag kan föda mitt barn, bara jag kan känna ledsagelse genom min instinkt som mödrar världen över gjort i alla tider. Jag är dock av ursprung under en annan sol, och jag förstår inte allt på jorden så bra. Men orden är mitt ljus, de lyser upp inom. Jag fick ljuset som ung, då ingen äkta kärlek kom då jag grät, övergiven i min egna värld.
Jo, Nu, vet jag min kosmiska Mamma från annan eter såg ömt och älskade mig varmt alltjämt, men kunde ej nå mig och hon fick inte, ety lagen är sån. Var sak på sin plats, och det multidimensionella må en upptäcka själv alltefter vad en kan ta in. Vi ska prövas in i det fria valet och den fria viljan i varje andetag. Vår livsläxa, men ack den mänskliga (så även kvinnskliga) perceptionen är ju så begränsad.
Att se, bortom blicken, Att höra förbi ljudet, att känna bortom, att se ljus då allt synes mörkt, att våga vila i ingenting och födas om i Universums svarta hål.

Moder Ord.
Ha-V-ande

© DominiQue NVC Costa, Norrland, the Nordic Light
Gaia, Sjunde dagen, andra månaden, RättVägens år 2017 eft.Kr
(lånad bild, konstnär för mig okänd)

förhoppningsvis: process i grocess ~ for success :-)
covered by light ~ eller en mental burka?

___________________________________

Tack på förhand för eventuella applåder och fina kommentarer, jag hinner ej maila så mycket nu, eller att tacka alla personligen då jag fokuserar på att skriva en bok, och att utöva kontemplation. En X-tra varm hälsning till Dig  ♥Kära Skrivarvän
© DominiQue
 
 ♥
LoveLight

#MinLitteräraKuvös #SkrivBok #Magi #UnderCover #Kommunikation #Anknytning #Elev #MultiDimensionell #DubblaBudskap #Amma #Dia #Modersmjölk #Navelsträng #Havande #DominiQue #Beskydd #Ljus #Kärlek