Du hukar, hulkar och kastar upp
en karta till din patriarkala sårbarhet.
Jag plåstrar om dig med invektiv,
och äcklas av ditt uppfläkta hjärta.

För mig är du en partikel,
som inte heter någonting alls:
Men hade du ändå haft ett namn,
skulle jag ha tagit det ifrån dig.

Du är svag,

du är ful,

inuti... också.